Om Babel i Babel

Maja Hagerman talar om Sven Lindqvists bok Babel, 55 minuter in i avsnitt 22 av programmet Babel på SVT.

Lillpil Se programmet här.

Sven: en kärlek

Arena #6 2013

”Det finns något obändigt helgjutet över Sven Lindqvist”, skriver Tomas Lappalainen i ett porträtt av författaren.”

”I sina första böcker skapade han en författare genom att välja en serie värden. Den han blev tvingade honom att bryta mot litteraturens genrelagar. Följden blev ett författarskap som kommit både oss och världen mycket nära.”

”Att läsa gamla debatter som han varit engagerad i är trösterikt. Aldrig att han gör en ful dragning – istället står han rak i blåsten och tar tag i motståndarens allra bästa argument.”

”Utrota varenda jävel” blir brittisk film

Sverker Lenas, DN 22 mars 2014:

Sven Lindqvists bok ”Utrota varenda jävel” från 1992 har tidigare spelats som teater. Nu blir den också dokumentärfilm. ”Exterminate all the brutes”, Kurtz bevingade ord i Joseph Conrads roman ”Mörkret hjärta”, blir arbetstiteln på den brittiske dokumentärfilmaren Rob Lemkins nya projekt, som får stöd av brittiska filminstitutet. Produktionsbolaget Illumination Films skriver på sin hemsida:

”Bokens tema är ytterst provokativt: att folkmord och rasistiskt våld finns i hjärtat av den västliga civilisationen och att Conrad kände till det.”

Eftersom boken är en blandning av ”resedagbok, biografi, drömmerier, meditation och historisk undersökning” kommer filmen att bli en ”hybrid av stilar och genrer”.

”Läs varenda jävla bok”

Claes Wahlin om Sven, Aftonbladet 21/1 2014

Den senaste, jag vägrar att skriva sista trots att han har Parkinson, boken av Sven Lindqvist kom 2008 med titeln Avsikt att förinta och handlar om folkmord (en pendang till Utrota varenda jävel, 1992). Boktiteln är ett citat ur FN:s folkmordskonvention, där just avsikten eller uppsåtet är av vikt för att något ska kunna definieras som folkmord.

Titeln är typisk för Lindqvist, konkret och rakt på sak, liksom han i oräkneliga debattartiklar under nära ett halv sekel har retat lika många som har blivit upplyfta av hans texter. Av böcker finns det över trettio, allt sedan debuten 1957 med Ett förslag, där han ville hitta förbindelser mellan det lilla, privata livets moral, och samhällets.

På den vägen har han sedan skrivit, om historiska och samtida orättvisor, hela tiden efter Wilhelm Ekelunds devis ”En författares ärelystnad: icke nedskrifva en sats som man ej själf lefvat, pröfvat.” Den påminner Tomas Lappalainen om i sitt hyllningsporträtt av Sven Lindqvist i senaste numret av Arena (6/2013), där han träffar Lindqvist och andra som minns (eller inte minns mycket) av Lindqvists betydelse för den svenska debatten.

Reklamen är livsfarlig från 1957, som handlar precis om vad titeln säger, ställde till ett herrans liv, och så skedde med många av hans debattinlägg och böcker. Men tyngden, det raka tilltalet, allvaret – läs varenda jävla bok.

Johan Croneman om Sven

Jag läste Sven Lindqvists ”Myten om Wu Tao-tzu” som introduktionsbok på litteraturvetenskapen i Göteborg 1980. I mer än trettio år har den alltid funnits på armlängds avstånd ⎯ jag har aldrig gett bort en bok i present fler gånger, jag har aldrig citerat en bok flitigare. Vi ses nog i stort sett varje dag.

Det är kanske en överdrift att säga att den förändrade mitt liv, men jag vågar nog påstå att den gjort det bättre. Mera. Större.

Den har nästan aldrig stått i bokhyllan, jag har alltid haft olika upplagor liggande på skrivbordet, nattygsbordet, köksbordet. En lapp instoppad som bokmärke, flera lappar. Mitt uppe i något annat har jag blivit sittande med en sida, ett stycke, en mening. Färdigpackad  inför en resa har jag blivit stående i dörren, det är något jag har glömt?

Jag går in och hämtar Svens bok.

 

Croneman om filmen ”Ökendykaren”

DN 14/5 2013

Filmaren Hans-Erik Therus närmar sig delvis Sven Lindqvist på samma sätt som jag önskar att jag själv skulle ha vågat göra, lite försiktigt, från sidan. Ungefär på samma sätt som jag upplever att Sven Lindqvist närmat sig världen, konsten, skrivandet: med en reflexion, med en fråga, inte med ett tvärsäkert påstående eller med ett svar ristat i en sten ivägkastad så långt och med en sådan kraft att den aldrig någonsin siktats igen.

Där andra författare tar grepp och skakar om och gör sig till  fattar han oss i handen, leder oss försiktigt fram, lär oss leta själva. Det finns en underbar scen i filmen med barnbarnet på ett museum, 80 år gammal låter han sig ledas av en 8-åring. De delar samma glädje, samma fantasi, samma törst efter kunskap.

Gräv där du står

Den svenska Gräv-där-du-står-rörelsens korta men intensiva historia infogas i sitt europeiska sammanhang av Annette Leo och Franka Maubach. Boken heter Den Unterdrückten eine Stimme geben? Die International Oral History Association zwischen politischer Bewegung und wissenschaftlichem Netzwerk (Wallstein Verlag, Göttingen 2013). En engelsk upplaga är under utgivning.

Centrum för arbetarhistoria

Centrum för arbetarhistoria söker kontakt med dem som gräver där de står.

Arbetarrörelsens arkiv i Landskrona och Historiska institutionen vid Lunds universitet har skapat Centrum för arbetarhistoria som institution för forskning, undervisning, arkiv och utställningsverksamhet med syfte att sprida och utveckla kunskapen om arbetets och arbetarnas historia.

Ett av centrets projekt är att skapa en databas över alla de ”barfotaforskare” som deltagit i gräv-där-du-står-rörelsen sedan slutet av 1970-talet. Du som själv var med – ta kontakt med hans.wallengren@hist.lu.se eller Kristian Grankvist, 0703-945903.